Jag ska berätta lite om ÖBOs resa
när det gäller AI styrning,
men också försöka sätta det i en kontext.
För att AI styrning är ju en del
av en av många saker vi gör då.
Ja, många känner säkert till ÖBO,
men kanske inte alla.
Men det är en stor kommunal
fastighetsägare
med just nu 22:00 lägenheter,
200 GWh drygt fjärrvärme 27 GWh el.
Flera miljoner kubikmeter vatten
varje år går åt till det här beståndet.
Så det är ju en utmaning
nu när den här väldigt föränderliga
omvärldsförändringen
som sker med prisökningar och annat.
Så vi. Har visserligen jobbat länge
med det här,
men känner ju nu
att det är extra angeläget
att bygga teknik så att vi kan
bemöta snabba omvärldsförändringar.
Det har blivit
ett företagsstrategiskt vägval.
Vi märker ju liksom hur
snabbt den här förändringen går.
Och jag blev ju påmind senast i går kväll
när man på nyheterna
pratade om det här genombrottet
med AI och matematik.
Det går ju oerhört snabbt på ett sätt
som kommer att påverka
även fastighetsbranschen.
Energikostnader ändras och möjligheten
att göra saker med automation, IT
och machine learning,
alltså maskininlärningsmodeller
och annat är ju.
Anser ÖBO har blivit helt avgörande
och högt prioriterade i
bland andra saker som ska göras.
Det har till och med blivit
så att vi skippar andra investeringar
för att fortsätta hålla en hög takt
inom de här frågorna.
Nu är vi några minuter sena.
Jag hade tänkt att vi hade startat 08:30,
men hade jag gjort det
eller hade det varit 08:30
så hade elpriset legat på det här idag.
100. 76 kr.
Eller 176 öre ungefär.
Och ikväll så.
Vid kvart i tolv
så hade det legat på 7,76 öre.
Och det visar ju liksom hur föränderlig,
hur föränderligt
och volatilt det är.
Och varför. Det här är,
i alla fall för mig, en påminnelse
om varför det är
så viktigt att kunna kontrollera.
Att göra ÖBO
till en flexibel användare av energi.
Så det här gäller ju värme också förstås.
Avbryt gärna med frågor om någonting.
Jag tar hellre frågor mitt i än efter.
Det är ingen fara, det är bara avbryt.
Och då kan man ju säga så här att öbo.
Oj vad konstig den här bilden ser ut.
ÖBO har tre stora områden
som står för stora delar
av våra driftkostnader.
Förra året stod de här för 345 miljoner
och det är också
våra domäner för AI satsningar.
Vi satsar på AI inom fjärrvärme.
Nu lägger vi mycket tid
och forskningsarbeten inom el
men även vatten, eftersom vatten
är det kostnadsslag som ökar snabbast.
Och så här såg det ut.
Liksom förra året så hade vi 27 GWh el.
2,3 miljoner kubikmeter vatten
använder vi
och 216 GWh fjärrvärme.
Och då blir
liksom att kunna kontrollera det.
Här blir ju företag strategiskt viktigt
och då blir AI en naturlig del
av den satsningen.
Så därför jobbar vi inom de tre områdena
och då har man utifrån studerat
det vi gör,
bland annat Swedish Center
for Digital Innovation,
där man har konstaterat att
både IT lösningar
inom och inom företaget för att driva
olika IT system, men även
sådana utanför, är ofta byggda på ett sätt
så att man kan inte hänga
med i en snabb förändring,
men man har inte de förutsättningarna.
Väldigt många.
Och att det blir nu framåt helt kritiskt
att installera system
som kan hänga med i en förändring.
Så det är väl huvudbudskapet idag.
Och det är det jag kommer att berätta om.
Hur vi gör det.
Hur vi bygger in möjligheten
till att hänga med i en snabb förändring
genom att ha en industriell plattform.
Den här en hjärna
som vi sätter in i våra hus
och där vi själva
skapar oss kontroll över mjukvarorna
på ett sätt
så att vi kan skala upp dem i andra hus.
Vi kan dela med oss
till andra fastighetsägare
och andra kan göra mjukvaror
som vi kan använda.
Det är lite som en en smartphone
och appar kan man säga, och i mångt
och mycket ett nytt sätt
att förhålla sig till tekniska.
Styrsystem jämfört med hur
fastighetsbranschen brukar göra.
En. Utmaning är ju
att först och främst hantera de 99 %
av vad som redan är byggt,
som är ungefär 1 %
eller har varit ungefär 1 %
som byggs lätt eller renoveras.
Det är också viktigt
att det blir rätt när liksom.
Men utmaningen för fastighetsägaren
är att se till att de nu står
redo att åtgärda på rätt sätt,
vilket avstängning gör.
Det är det första steget
i energieffektivisering.
Det används först byta massa saker,
utan se bara till
att det vi har installerat
fungerar på det sättet man tänkt.
Sen kan man börja
installera själv i.
Förhållande till kisel.
Och vad är det då som driver oss?
Att energin kostar
en massa krav
utifrån ifrån hållbarhetsutmaningar.
Den här riskhanteringen
som jag nämnde inledningsvis,
men en jätteviktig del i det här,
är ju att vi måste fatta mycket,
mycket mer precisa beslut
som är datadrivna
och som gör att vi kan sikta in oss
på vilka delar av våra hus som de flesta
kan investera
och veta att de är både affärsmässiga
och gör rätt saker för klimatet.
Samtidigt att det inte
finns någon konflikt.
Och det blir ju svårare
och svårare kan man säga.
Ju mer man har jobbat med det här
blir det mycket av verktyg
och andra moment.
Och så kan man ju självklart liksom avstå.
Det har ju varit ett alternativ
att skita i att visa det.
Det här har bedömts som risken
att inte ta de här investeringarna
skapar en högre risk
än att göra det.
Det tror jag gäller för många,
även fast man kanske
underskattar det här liksom.
Det är viktigt att bygga in
för att kunna kontrollera
sina users, få information
och om man tänker sig
att man ska satsa på det här
så uppstår en massa frågor.
Hur man börjar,
vilka teknikval som stödjer det här.
Vad gör huset till en flexibel enhet
som kan producera energi, lagra
och även delar
som börjar bli aktuellt i nya områden
som man inte berör
just. Här. Man bygger huset
så att man både optimerar enskilda huset,
men samtidigt gör så
att det kan fungera ihop med andra hus.
Att det kan kopplas upp
i två olika sammanhang.
Och det gäller ju både ÖBO och enskilda
privata fastighetsägare.
Bygger man är rätt
så kan man samverka där man
och den vi gör då väldigt konkret
är att vi,
när det gäller de här gamla styrsystemen
som också sitter i hus.
Och så satte vi in en ny plattform.
Det är den här
som inte går in i praktiken.
Kommer till i princip en dator
som man programmerar
på det här nya sättet.
Väldigt. Vad ska man säga?
Jag ska avdramatisera det.
Det låter ju
som man måste ha speciell kompetens.
Speciella leverantörer
sa jag absolut inte,
utan det är ju helt vanliga fordonsfirmor
som gör det faktiskt.
Och så blir det här då plattformen
för att styra till exempel undercentralen.
Som jag sa innan,
där vi hanterar två
av drygt 200 JH fjärrvärme.
Det blir väldigt, väldigt viktigt
hur man styr den över tiden
eller den här tiden.
Den får symbolisera de av oss
som är extremt noga
med att det är otroligt mycket pengar
och mycket klimatavtryck.
Men det vill jag också göra,
är att vi gör den här plattformen
till alla våra behov,
till individuell mätning och lägenheten,
till undermätningar, till AI styrningar
och allt vad vi nu behöver.
Det är det enda som gör
att vi kan hänga med
i den här trendiga
och snabba omvärldskoll.
Och så enkelt kan man väl säga att det är.
Att det är så här.
Att förut så, så investerar man.
Eller hade man ett system
som löste olika uppgifter
i fastigheten eller byggnaden.
Och nu har vi en plattform
där vi skapar de förmågor vi behöver.
Om när du behöver
kommer en bättre förmåga bättre.
Denna. Och det här är ju då
som gjord för AI utveckling.
Kan man säga
att jag inom en ganska snar framtid
så kommer det att finnas
en rad nya applikationer
som ingen människa
har problem med hela tiden.
Ja, då måste man nog vara system
som klarar detta.
Så lite kan man väl förenklat säga
att de hand och automatik
som har funnits vara underskattade
nu kommer att få ett nytt läge
där man kan slå över till AI
och få all den kraft
och de möjligheter
som man får med det, och som vi nu har
bevittnat, vad det var och vilken
oerhörd styrka det.
Så får du en 24 sju styrning av huset.
Så 2016 så
bestämde vi
att vi skulle satsa på värmestyrning.
Och så sa vi att vi ska ta fram en AI
där vi vet att den byggs på ett sätt
så att det inte blir
inlåst i vår leverantör.
Det ska bli en app
och som ska skapa de här förmågorna
som vi är ute efter, och en en sån AI
att den ska vara oerhört bra
att hålla i en inställd temperatur.
Och den ska också.
Om man till exempel
gör förändringar i byggnaden
så ska den automatiskt markera det sättet.
Börja gå dit.
Programmera om någonting.
Byter man fönster
så ändrar kilowatttalist.
Väldigt, väldigt
förenklat kan man säga
så här tar man en regel
om en tid som den här.
Det man gjorde förut var
att man uppgör den här i olika lägen
beroende på
husets temperatur.
Det är så nästan alla hus styrs upp idag.
Det är en temperaturgivare.
Det är otroligt ålderdomligt
och så att säga.
Men den har överlevt sig själv
och blir ännu kallare.
Så öppnar man lite till.
Då blir det jättekallt
och några veckor liksom.
Men det vi gör med den här AI funktionen
som vi har lagt ned i den här plattformen
är ju att
den här körs 24 sju hela tiden.
Så skriver den.
Sig. Så styr den här
och den gör det då bara
att man ser ett provexemplar på Macen.
Men den tar in vad som kommer att hända
och den lär sig hur huset fungerar
och vilka värden de har.
Hur människor beter sig
så att den vet hur exakt den ska öppna
eller stänga beroende
på den temperatur som finns.
Det gör att den blir grymt bra
på att hålla en jämn temperatur,
och det har ju varit
en stor del i förklaringen.
De kan sänka sina temperaturer.
För människan är väldigt känslig för väder
och man kan nog styra väldigt exakt
så kan man börja dra ner temperaturen.
Men det syns ju inte
när man kommer
till Brickebackens undercentral.
Att den hanterar så mycket pengar
och det vi har gjort
är ju inte
att vi har byggt en massa grejer,
utan vi bara skickar en ny signal
till den där ställdonet.
Just det, eleven.
Bilar som du ska slippa vara i det.
Ja, men vad är det som skickar signaler
till den där ute temperaturen
som gör att den rör sig?
Eller är det?
Ja precis. Men. från att det satt det
man kallar för en dusch,
kallar man det ofta för en undercentral
och som tog in utetemperaturgivaren
och sen öppna den i olika lägen,
vilket oftast eller oftare,
eller innebar
att man fick övertemperaturer
på en del ställen och en väldigt.
Seg och dum
styrning i förhållande
till vad det kan bli.
Så har vi satt in innetemperaturgivare
och sen så skickas den
till den här AI modellen.
Så den vet vi hela tiden hur det är
och sen vet den hur huset beter sig,
för det har den lärt sig.
Och sen har vi prognoser från SMHI,
så då kan den liksom.
Innan vi är där
kan den redan börja ställa in sig liksom.
Exempel och.
Prognoser. Ja, ja.
Lite lätt och enkelt.
Och då kan det bli så här.
Det här är ju från samma undercentral.
Då hade vi, vilket är på stora problem,
det inte att vi har
för många kalla lägenheter,
vilket man läser
ibland om i Nerikes Allehanda,
utan det stora problemet
är att vi har för många varma lägenheter.
Det är väldigt dyrt.
Men här är ju före och efter AI.
Det här var före AI och det var efter AI
och då hade vi i det här fallet.
Då börjar vi med.
Vi vågar inte riktigt gå ner till 21,5,
utan vi sa
att den ska ner till 21,9 liksom.
Men det här gick förvånansvärt smärtfritt.
Väldigt lite klagomål
och den utvärdering som har gjorts
är ju just att det är väldigt viktigt
att man håller en jämn temperatur.
Det är en av lärdomarna kan man säga.
Och kanske den som har.
Injustering i samband med det här också.
Ja, man kan ju mer,
ju bättre inte justerat
desto bättre funkar ju AIn.
Samtidigt har vi ju sett
att Där det inte är bra.
Injusterat så har vi ett jättebra verktyg
för att veta vad det vore värt
om det hade varit en justering,
Så vi har fått ett bra verktyg
till injusteringsprojekt kan man säga.
Ja, jag ska fortsätta försöka
beskriva vad vi gör då.
Hur mycket tid har jag kvar?
09:09 Ja, vi har ju massa byggnader.
Var ju 400 undercentraler
så man kan säga
att vi har det här 400 sådana här ställen.
Så vi har ju liksom gett upp att försöka
anpassa den nya världen
till gamla duschar liksom.
Utan vi byter ut de här
för att det är strategiskt
viktigt och lönsamt.
Och sen lägger vi in
de här anpassade mjukvarorna
och sen så
kopplar vi upp det till ett skadesystem.
Men vi ser ju hur utvecklingen
snabbt går framåt,
att snart är kanske det här passé
med skadad system
utan man bygger personliga driftssidor
till tekniker på ett annat sätt.
Och sen så kan man skicka det här
vidare upp i moln
och få de här möjligheterna
med det vi gör.
Det här blir ju kanske ett bygge
för en stor fastighetsägare.
Jag ska snart komma in på
hur man kan tänka som en mindre liksom.
Men för oss blir det viktigt
att göra det på det här sättet.
Det här är ett annat sätt
att visa samma sak.
Vi har byggt upp vår plattform
och sen tar vi hjälp av en leverantör
av den här AI modellen.
Som gör det här som jag har beskrivit
och som i slutändan gör
att den här ventilen
styrs på rätt sätt, liksom.
Men är man en mindre fastighetsägare
så kan man göra samma sak.
Man kan ta hjälp av all genom
och som har själva AI motorn kan man säga.
Men via servicepartner
på PLCer eller duschar och sensorer
och uppnår samma
funktion. Så man behöver inte
bygga det här stora
om man inte vill liksom.
Och då jag brukar se det så här.
Det här är Örebros 400 undercentraler
och för mig ett mått
på hur långt vi har kommit
när det gäller att bygga helheten av ÖBO.
Och det är ju givetvis hur många
av de här som är ombyggda liksom.
Och nu börjar vi närma oss slutet.
Nu är det ju 368 undercentraler
som vi har byggt om.
Och vi har gjort i en ordning
där vi når så många lägenheter
som möjligt,
så att det är ett antal karlar
som är vinter
eller som vi bedömer att vi ska ta
när vi ändå renoverar
och så där, för
att det är inte riktigt försvarbart
att göra det i dem än.
Men med det här sagt
så vill jag också säga att det vi gör.
Det är viktigt för mig att få fram
att vi har aldrig tagit ett 50 miljoner
kr beslut att bygga om ÖBOs undercentral,
utan vi gör en i taget
och det kan även en mindre fastighetsägare
göra och uppnå de här sakerna.
Jonas Vad räknar de med?
Vad räknar du med?
Kostnaderna ungefär på de centrala.
Då var det väldigt olika beroende
på vilka förutsättningar,
men det har legat kanske mellan.
80 och 180
beroende på nästan var.
Vad sa du att.
Referensgivarna har ni innan då?
Ja, om jag nu bara
tänker själva Undercentral.
Sen ska man installera givare
och så där också.
Men det räknas ju väldigt
mycket på affärsnytta.
Så vi känner oss trygga i.
Så det vi gör är som jag sagt,
vi byter ut det här.
Vi adderar mjukvaror.
och gör det på ett nytt sätt.
När det gäller det här språket
som är anpassat för AI och annat.
Och det här gör
ju att man kan börja tänka större.
Man kan börja tänka både ÖBO som bestånd,
att man kan kontrollera hela beståndet,
till exempel ihop med e-on,
när det gäller flexibilitet.
Men inom koncern Örebro koncernen,
som har börjat tänka ännu större nu,
att tänka in hela koncernen
som en möjlig maskin.
Och det arbetet startar ju förra året
där vattenverket och reningsverket
och Atleverket
och Futurum och Örebroporten ska.
Att vi ska jobba
kring samma sätt att bygga upp det här.
Så den här.
Oj, nu hann jag inte ändra.
Jag skulle ändrat det i morse.
Ni får ha överseende de engelskan
med den här maskinen
drar ungefär 300GH
inom kommunkoncernen och 100G wheel.
Och vi har ju sett
att det finns en stor potential
att sänka de här siffrorna
med sänkningar på 60 GWh värme och 30
el tror jag är väldigt låga.
Så nu pågår det
ett arbete om
att bygga den här maskinen utanför ÖBO.
Reningsverket är ett sånt ställe
där den första piloten var färdig
här innan midsommar,
där de byggde om en liten del
av sin anläggning på det här nya sättet.
Och ambitionen är
att de ska bli en maskindel
på samma sätt som vi själva har gjort.
Och det pågår också andra piloter.
Karlslunds herrgård är ombyggd
och under hösten
så ska Sörbyvallen fotbollsplan byggas om
och nästa år kommer terrängen och så där.
Höll jag tiden inne.
Ja, du har 3 minuter.
Kvar. Ja, och så kan man göra
såna här coola grejer
också med sådana här.
Man kan bygga soffor
som ändrar färg med effektuttaget och så.
Men viktigt då att man behöver inte tänka
att ÖBO har gjort det här.
Och det är jättestort
och dyrt och komplicerat,
utan man kan göra det här
som enskild fastighetsägare också
och samtidigt bli med i det här
i den här stora maskinen
vill jag säga också. Hej! David Lundberg
heter jag Jobbar på Fossilfritt Sverige.
Kul att kunna vara med.
Tråkigt att inte kunna vara med på plats.
Tåget med vinsten.
Bussen var framme klockan tio
så då blev det till att stanna för mig.
Jag har jobbat
som sagt på Fossilfritt Sverige
och vi jobbar på regeringens uppdrag
med att öka takten och konkurrenskraften
i Sveriges klimatomställning.
Jag har jobbat mycket med Jonas,
sa jag på senaste åren
om energiförsörjning.
Så det var roligt att kunna vara med här
idag Vi har regeringens uppdrag
som nationell samordnare.
För oss är energieffektivisering
prioriterat eftersom det är dels
att stärka enskilda företag
i omställningen,
men också frigöra
fossilfria energiresurser
till andra aktörer
så att de kan ställa om snabbare
och att stärka förädlingsvärdet
av den energi som används i Sverige.
När jag säger energieffektivisering
nu är det bara ännu mer
om effektiv användning av energi.
Det kan dels handla om
att liksom då energieffektivisera.
Alltså göra samma nytta med mindre energi.
Eller att flytta användningen
av energi i tid
så att man använder
en billigare klimatskadlig till exempel.
Vi jobbar framför allt med att skapa.
Förutsättningarna
för att göra klimatarbetet.
Så det kommer att vara en del
fokus på styrmedel och politik.
Här pratar. Vi.
Fossilfritt Sverige jobbar framför allt
med 23 stycken branscher
som har tagit fram färdplaner
för fossilfri konkurrenskraft.
Det är en process där man samlar sig
som bransch och säger
att man kan ställa om
och att man finns där,
men att man behöver rätt förutsättningar
för att göra det.
De 23 färdplaner vi har nu,
De täcker ungefär 75 %
av Sveriges fossila utsläpp
och det är allt från kemi, plast
och läkemedelsindustrin
till skidindustrin, gruv
och mineralindustrin och så vidare.
Så alla de här har sagt
att de ska vara klimatneutrala före 2045.
Flera av dem satte upp
delmål längs vägen till 2030.
Och de här färdplanen visar som sagt
att man vill ställa av med cancer.
Men de visar också vilka resurser
som behövs för
att man ska kunna göra omställningen.
De ger uppskattningar vilket biobränsle
man behöver och hur mycket el man behöver.
Det här var en viktig del för att jobba,
dels liksom bransch och bransch
och skapa förutsättningar för dem.
Men vi försöker också lägga pusslet
och se helheten i Sverige som den heter.
Vad händer när man lägger färdplanen
bredvid varandra?
Och vilka målkonflikter kan uppstå?
Men också vilka synergier finns
så vi kan föra det utifrån det.
Här har vi gjort ett gäng strategier
där vi försöker
lösa upp knutarna mellan varandra.
Ett tydligt exempel är biostrategin.
Där såg vi
att det fanns en större efterfrågan
på bio resurser i färdplanen
än vad som går
producera hållbart i Sverige.
Så vi förhandlade med de olika aktörerna
för att se
om de kunde flytta sin användning i tid.
Transportsektorn.
Biodrivmedel tidigt.
Men på lite längre sikt ska elektrifieras.
Och de kunde lägga ner snabbare
än man hade tänkt,
vilket frigjorde biobränslen
till industrin och flyget och sjöfarten.
Att de kommer behöva mer i framtiden.
En annan sådan strategi
var vår energieffektiviseringsstrategi,
där vi såg att det fanns
ett eftersatt arbete
för att frigöra fossilfria resurser
ganska snabbt till andra branscher
som behöver ställa om.
I energieffektiviseringsstrategin
så kallade vi på industrin
bostadssektorn i form av flerbostadshus
som hus och service, byggnader
och lokaler. Flerbostadshusen använder
då vi hade siffror från 2019
ca 26 terawattimmar
till vatten och värme och en del el.
Och där fanns det potential
att fram till 2030 blir ungefär åtta TWh.
Och som Jonas sa, mycket av potentialen
var att se till
att det man redan har fungerar
som man tänkt.
Det var inte bara stora tunga åtgärder
som behövdes
och det fanns även studier som vi hittade.
Det finns studier som pekar på
att 70 % av flerbostadshus
kan halvera sin energianvändning
genom kostnadseffektiva åtgärder.
Så det finns mycket konkurrenskraft
att hämta här.
Sen ska man inte vara lite
energieffektivisera eller så.
Men det var 2022. 2023 kom det arbetet
som en spinoff från det.
Så har vi ett styrmedelsförslag
på gång här nu om omvända auktioner.
Energieffektivisering.
Vi tror att de.
Magdalena Andersson vill bilda regering.
Så kommer det komma
en energiöverenskommelse
där subventionerna
som planeras för kärnkraft ligger kvar.
Men också att man lägger till subventioner
för havsbaserad vind. Och då tänker vi
att det vore bra läge
att också kolla på priset.
Att plocka bort en kilowattimme användning
utan att minska.
Alltså, det handlar inte om att spara
utan det handlar om en effektivisering.
Vi behåller samma nytta
men med mindre energi
och kunna jämföra de priserna
med subventionerna för elproduktion.
Vi ska absolut bygga ut elproduktionen,
men vi tror också att det finns mycket
att vinna i att stötta Utredningsåtgärder.
Sedan har vi köpt en pilot i Göteborg
och hoppas att det ska skala upp
till ett nationellt initiativ Så starkt.
Vi har också en rapport på gång,
där vi redan har samarbetat med Jonas
och ÖBO för att undersöka potentialen
i att skala upp deras arbete
till en nationell nivå.
Både för att stärka konkurrenskraften
i företagen, men också
för att frigöra resurser
till andra aktörer
som vill använda fossilfri el.
Och där har jag kört lite mer
än 5 minuter, så jag tackar för mig.
Tack så jättemycket Daniel.
Tack tack! Ja, Maria Strömberg heter jag.
Jag jobbar som
processledare på Klimatinitiativ Örebro
län och jag ska berätta lite grann
om det AI projekt som vi håller på
med inom fastighetsförvaltning.
Men först så tänkte jag berätta
några korta ord om klimatinitiativet
för er som inte har hört talas om det.
Klimatinitiativ Örebro län
är en ekonomisk förening
där vi samlar aktörer
genom hela värdekedjan
för att ställa om så snabbt och enkelt
som möjligt mot nettonoll 2045
för bygg, fastighets
och anläggningssektorn.
Och anledningen att vi gör det här
är för att vi tror att vägen dit
blir så mycket enklare
om vi samarbetar och jobbar tillsammans.
Det är också därför som vi har valt
ett projektbaserat arbete,
där vi fokuserar på att lära av varandra
och göra olika typer
av lösningsinriktade aktiviteter,
för att snabbt komma fram
till konkreta lösningar
på de problemen
och utmaningarna som vi har.
Vi vill ju såklart att vi ska bli
fler som deltar i den här omställningen,
för då har vi ju större genomslagskraft.
Saker och ting kan gå enklare
och betydligt snabbare
för oss alla på den här omställningsresan.
Men för att samla våra krafter som vi har
så har vi också valt att jobba
utifrån fyra områden
som ramar in det arbete som vi gör.
Och idag ska jag berätta lite granna
om ett projekt
som vi har inom område fyra,
vilket är befintligt bestånd
där projektet heter så mycket som AI för
klimatneutral fastighetsförvaltning.
Det här är ett projekt
som är finansierat av Energimyndigheten,
och vi har en projektbudget
på ungefär 4,7 miljoner att jobba med.
Och med oss så har vi våra medlemmar
från Karaffen, Kumbro, ÖBO, Kamtech
och Soc Konsult. Lite olika roller här
och sen föreningen själv såklart.
Vad gör vi i det här projektet
och för vem?
Det vi gör i det här projektet
är egentligen
att vi tar avstamp i det här projektet
som ÖBO har, som Jonas har berättat om,
Men vi vrider det
mot en liten annan målgrupp,
nämligen de fastighetsägare
som har begränsad teknisk kompetens
eller kanske
inte har någon teknisk organisation
och försöker sänka tröskeln
för att komma med på omställningsresan.
Målet för oss är att göra det så enkelt
som möjligt för så många
som möjligt att hoppa med
på det här omställningståget.
Det vi fokuserar på i det här projektet
är just värme.
Egentligen värmestyrningen centralt.
Ska se om.
Det är den.
Ja, målet som vi har också
i det här projektet
är att förutom
att det ska vara enkelt att använda,
enkelt att implementera
så vill vi också göra det
så till så låg kostnad som möjligt.
Det innebär att vår ambition
i själva projektet
är att tillhandahålla själva AI lösningen
och verktyget kostnadsfritt,
och att man som fastighetsägare
egentligen bara betalar för den eventuella
kompletterande tekniska installationen
som behöver göras.
Typ sensorer och sånt.
Och liksom arbetet
att installera det här på plats
om man behöver hjälp med det.
Rent praktiskt
och ser lösningen ut som
så att det vi gör egentligen
är att vi utvecklar
den befintliga styrningen
som finns på plats idag.
Vi kompletterar den med ett AI verktyg
som, precis som Jonas var inne på,
ger oss möjligheten att förutspå framtiden
lite grann och på så sätt
styra våra fastigheter
ytterligare lite smartare.
Och kikar vi lite djupare
på själva AI verktyget sen,
så ser det ut som
så att vi får ju massa
indata från fastigheten och vårt system.
Det åker in, översätts, lagras
och sen i själva AI kärnan
så har vi en så kallad grab box lösning
som är en hybridlösning kan man säga.
Där matar vi in både praktisk information
som vi har
och där vi har typ
planritningar, fasadritningar och ihop.
Med det så lär ju sig den här byggnaden
och AIn successivt
fastigheten bättre.
Därefter skickar den tyvärr
tillbaka signaler in till styrsystemet.
Typ Ja du, det vet du ju.
Det ska bli kallt.
Eller det ska bli varmt här framöver.
Och den här kåken är ju ganska trög
så du kan dra ner lite på värmen.
Och det är på så sätt
som vi både ökar komforten
och har möjlighet
att sänka kostnaderna då.
Summa summarum så blir
ju det här då ett system
som kalibrerar sig själv,
och vi behöver ha minimal förvaltning
i det här systemet.
Lär sig själv hela tiden
byggnaden bättre och bättre och bättre.
Det blir också ett system
där det befintliga styrsystemet
fortfarande har kontrollen
och sista ordet.
Det betyder att skulle någonting paja
eller bli vising i det här,
så är det alltid systemet
som har sista ordet.
Vi går tillbaka till värmekurvan
och komfortintervallerna som är satta
så det är aldrig någonting
som den här AIn
kan göra något annorlunda kring.
Den här lösningen
är också öppen, reproducerbar.
Den är lokal, den är modulär,
vilket innebär att vi kan fortsätta
jobba med de leverantörer, varumärken
och företag som vi redan är bekanta med
och gillar att jobba med.
Det ger oss också möjligheten att.
Varför inte bygga på, anpassa och justera
utefter våra egna behov och önskemål.
Ska jag berätta lite kort
om vart vi ligger till idag också.
Hur långt har vi kommit?
Jo, det vi har klart i dagsläget
är ju systemarkitekturen
och här nu under hösten
så jobbar vi på med matematiken
och själva algoritmutvecklingen.
Målet är att ha vår pilot på plats,
vår första pilot
här nu under december månad och därefter
så kommer vi såklart jobba vidare
med att utveckla
och utvärdera den här lösningen,
sprida den och försöka
få konkreta data på.
Hur mycket pengar sparar vi på det här?
Mycket klimatvinster har vi och så vidare.
Vi pratar gärna vidare med er om det här.
Vi bollar gärna
både tankar och utmaningar.
Om man är intresserad av att haka på
och har dialog om det här,
så är man jättevälkommen att höra av sig.
Och det var det som jag hann med tror jag.