Hållbarhetsfrukost: Energigemenskaper i fokus för fastighetsägare i länet

- Jag brukar säga att energidelning är samordnad användning av en begränsad resurs, säger David Larsson, konsult på Tyréns.

I Sverige har vi för det mesta god tillgång till effekt, men kalla, vindstilla vinterdagar när varken solceller eller vindkraft producerar nämnvärt når elanvändningen maxkapaciteten.  David Larsson pekar på hur energigemenskaper kan underlätta genom

• att effektuttag kan jämnas ut genom smart samordning mellan byggnader,
• att lokala resurser som solceller och batterilager kan användas tillsammans.

Oklart rättsläge

David menar att det är dubbla styrsignaler där EU säger "Underlätta energigemenskaper" och svenska ellagen säger "Grundregeln är att endast elnätsföretag får äga elnät".
  
- Men det finns olika former av icke koncessionspliktiga nät (IKN) som fungerar. Då har man en anslutningspunkt och sedan likströmsnät till varje fastighet. Virtuella nät där man mäter skillnaden mellan produktion och konsumtion är outrett i Sverige med förordat av Energimarknadsinspektionen.

Tyréns råd till fastighetsägare för att förbereda sig för framtidens flexiblare elsystem är:

• utvärdera eget elnät
• förbered virtuella nät
• bilda opinion.

Riksbyggen: Erfarenheter från energigemenskaper i praktiken

Mari-Louise Persson, miljö- och energichef, presenterade Riksbyggens arbete med energigemenskaper:

- Vi har föreningar som minskat sin energianvändning med 58 % till 53 kWh/m2 med 22 ˚C inomhustemperatur! Några av de fördelar vi ser med energigemenskaper är:

• mer av solelen kan användas i föreningen
• vi kan nyttja de bästa takytorna
• vi kan dela på laster/tillgänglig effekt
• det går att styra gemensam tvättstuga, ev eluppvärmning, hissar, elbilsladdning
• vi kan ha gemensamt batterilager.

 
Den enda nackdelen Riksbyggen sett är att det kan vara svårt att styra med elpris så att de boende nyttjar effekten på ett smart sätt.

Låt gemenskaperna växa

Sedan tog Mari-Louise Persson deltagarna med på en rundtur bland Riksbyggens goda exempel. Det fanns både äldre och nyare fastigheter som gjort energiinvesteringar som solceller eller batterilager och olika underhåll.
 
Energigemenskaper bubblar och IKN har klarnat lite. För oss bygger detta även gemenskap för de boende att de blir en del av något större och blir mer motiverade att spara el, säger Mari-Louise.
 
Framtiden då? Ja Mari-Louise hoppas mycket på virtuella nät och ser att gemenskaperna kan växa:
 
Det går ju att dela mer än elnät. Värme går också att ha gemenskaper för.
 

Nästa Hållbarhetsfrukost

12 mars är nästa Hållbarhetsfrukost.