Biobaserade byggmaterial kan göra byggandet till en del av klimatomställningen

– Syftet är att inspirera fler aktörer att våga testa biobaserade material bortom trä i framtida projekt. Det finns redan en bred palett av material på marknaden, samtidigt som det också finns lösningar i tidigare skeden för dem som vill gå före och driva utvecklingen, säger Barbara Vogt.

Byggandet måste förhålla sig till ett ändligt system

Utgångspunkten är att vi verkar inom ett ändligt system där både resurser och mark är begränsade. Det innebär att byggsektorn inte längre kan planera och projektera som om material, energi och ytor vore obegränsade. I stället behöver byggandet utgå från cirkulära och regenerativa principer, där materialvalen får en större strategisk betydelse än tidigare.

Ett viktigt budskap från Barbara är att framtidens byggnader inte bara behöver ge upphov till mindre utsläpp, utan också i större utsträckning bör kunna fungera som tillfälliga kollager. Genom att använda förnybara material som binder kol under sin tillväxt kan byggandet bidra till att flytta sektorn från att enbart minska skadan till att också skapa positiv klimateffekt.

Trä är viktigt – men räcker inte ensamt

– Trä lyfts ofta fram som ett nyckelmaterial i klimatomställningen. Visst är trä viktigt, men ensamt räcker det inte till om det biobaserade byggandet ska kunna växa i större skala.

För att möta framtidens behov krävs fler alternativ och en bredare förståelse för hur olika material kan användas beroende på egenskaper, tillgång, markanvändning, ekosystempåverkan och geografiska förutsättningar.

Från hampa till mycelium – en växande materialpalett

Barbara tar oss med på en överflygning av spännande material: hampa, halm, lin, fårull, kork, vass, sjögräs, kaveldun, mycelium, mikroalger och kitosan. Några används redan kommersiellt i olika typer av byggprodukter, medan andra fortfarande befinner sig i pilot- eller forskningsfas. Tillsammans visar de att det redan finns en växande palett av möjliga lösningar för bland annat isolering, skivmaterial, akustik, fasader, interiöra ytskikt och andra byggtillämpningar.

– Materialen skiljer sig åt både när det gäller teknisk mognad och användningsområde. Vissa lämpar sig för isolering eller akustiska miljöer, andra för fasader, tak eller biobaserade kompositer. Det innebär att omställningen inte handlar om att hitta ett enda nytt standardmaterial, utan om att bygga upp större kunskap om flera materialflöden och hur de kan kombineras i olika typer av projekt.

Flera hinder bromsar utvecklingen

Samtidigt finns tydliga hinder för en snabb omställning. Regelverk och standarder, riskaversion i branschen, brist på kunskap och referensprojekt samt begränsad produktionskapacitet bromsar utvecklingen. Det gör att många biobaserade material fortfarande har svårt att ta steget från intressanta pilotlösningar till bredare användning i byggprojekt.

– Frågan är inte bara vilka material som finns, utan hur vi kan börja använda dem mer medvetet och i rätt sammanhang. Omställningen kräver att fler vågar pröva nya lösningar, bygga kunskap och skapa referenser i verkliga projekt, säger Barbara Vogt.

Budskapet är ändå att lösningarna redan finns och att omställningen behöver börja nu. Ett viktigt första steg är att våga testa nya material i mindre skala, bygga erfarenhet och skapa fler referensprojekt som kan bana väg för bredare tillämpning. För att lyckas krävs både mod, kunskap och en vilja att utveckla nya arbetssätt i hela byggkedjan.

Om talaren: Barbara Vogt är arkitektutbildad i Berlin och Lausanne och har arbetat på White Arkitekter sedan 2004 i olika roller. Under de senaste åren har hon haft tyngdpunkt på transformationsprojekt, träbyggande, klimatneutralitet och innovation.