Fjärrvärmens roll i ett flexibelt energisystem

Under webbinariet den 9 september fick deltagarna höra om två projekt som bedrivs i ÖMS: Flexisync i Eskilstuna samt EON digital fjärrvärme i Örebro. Projekten bygger på att en använder den termiska trögheten som finns i byggnader för att möjliggöra en styrning som kan ändras beroende på hur behovet ser ut på nätet.

Flexisync - Eskilstuna 

Flexisync är ett europeiskt projekt med målet att optimera flexibiliteten inom fjärrvärmesektorn, där Eskilstuna är en av sex europeiska testbäddar. Christian Johansson från NODA berättade om projektet, potentialen och värdet som finns i flexibilitetslösningar. 

Christian tryckte på värdet av att omvandla data till information då detta är vad som behövs för att människor ska förstå sin energianvändning och få insikter kring de åtgärder som behöver genomföras. Genom information finns potential att skapa mer värde över tid, genom hela kedjan och förvandla en brusig datamängd till faktisk energibesparing.

Lukas Lundström från det kommunala fastighetsbolaget presenterade projektet från deras perspektiv. Två möjligheter prövades. Att lastväxla mellan fjärrvärme och värmepumpar eller att jobba med temperaturerna hos de boende. För det första alternativet poängterades att det måste finnas prismodeller som premieras av att stänga av värmepumparna när det är ansträngt på elnätet och för det andra alternativet kan det krävas att man involverar de boende. 

Utifrån en genomförd enkät visades att det finns möjligheter att involvera de boende i detta arbete, men att tydlig kommunikation och incitament behövs.  

Eon - Digital fjärrvärme 

Tre representanter från Eon berättade erfarenheter och ambitioner med att effektstyra ett stort bestånd av olika byggnader. Sarah Ekerbring pratade om energikontorets ambitioner i stort och om vikten av att implementera dessa typer av lösningar för att nå de globala målen.

Daniel Stenberg berättade om den digitala plattformen EcoCloud som samlar in data från alla olika typer av enheter som sen skickas till deras datasystem och vidare ut till fastighetsägarnas system. Genom plattformen kan man involvera olika kunder och erbjuda olika tjänster, bland annat effektstyrning. Tekniken används i ett utvärderingsprojekt som pågår i Örebro, Norrköping och Malmö, där man använder nätet som en stor ackumulatortank för att flytta effekttoppar.

Projektledaren Anders Gustavsson påpekade att något som är särskilt intressant med projektet är att man gör det på tre olika ställen med helt olika förutsättningar. Exempelvis sköter Eon all installation och styrning i Malmö och Norrköping när det i Örebro är fastighetsägaren som bestämmer över styrsystemet.

Slutresultatet blir detsamma, men skillnaden blir framförallt vem som är ansvarig för de boendes klagomål och att man ej kan bestämma utrullningshastigheten själv i Örebrofallet. Anders tog också upp debatten som pågår om de svenska skogsbränslena där åsikter börjar höjas om vad som ska räknas som ett klimatsmart bränsle. Denna typ av effektstyrning kan i framtiden ge möjlighet att prioritera det som är det mest klimatsmarta och effektiva bränslet.  

Potentialen för flexibel värme

Föreläsarna var överens om att det finns potential att hitta win-win-lösningar för alla typer av fastighetsägare. Minskade energikostnader, bättre inomhusklimat och minskad belastning på nätet går att få till genom ökad samverkan. Genom att knyta samman tillgång och efterfrågan kan man på detta sätt maximera kundnyttan både för leverantören, kunden och energisystemet.  En mer flexibel energianvändning kommer bli allt viktigare både för ett hållbart och robust energisystem samt för energikostnaderna hos de enskilda aktörerna. Därför är det viktigt att nya lösningar testas och implementeras hos såväl den enskilda bostadsrättsföreningen som de större fastighetsbestånden.