Nya EU-krav skakar om bygg- och energisektorn – “Energieffektivitet först” blir styrande princip

Föreläsningen kretsade kring två centrala regelverk: energieffektiviseringsdirektivet (EED) och direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD).

– Riktningen är tydlig – energianvändningen i EU ska minska kraftigt fram till 2030. Hela byggnadssektorn ska bidra till klimatneutralitet till 2050. Principen “energieffektivitet först” är en grundpelare i framtida beslut, där energiaspekten ska vägas in i alla större åtgärder inom fastighetsutveckling och renovering. Så inledde Åsa Wahlström sitt föredrag.

Energistandard nära-noll för nybyggen

Åsa Wahlström är glad över att Sverige fått vissa undantag.

– Vi har jobbat hårt för att få EU att förstå att med Sveriges gröna el är det störtst klimatnytta att göra energieffektiviseringar i samband med renoveringar.

EU inför skärpta krav på både nyproduktion och befintliga byggnader. För nya byggnader innebär regelverket nära-nollenergistandard som på sikt ska utvecklas till ännu strängare krav. För vissa delar av beståndet införs även minimikrav på energiprestanda, vilket innebär att de sämsta byggnaderna successivt måste förbättras, även utan att större renoveringar sker.

– För bostäder blir kraven mer övergripande, där medlemsländerna får arbeta med genomsnittliga förbättringsmål. För lokaler är kraven mer direkta och tidsatta, vilket innebär att delar av beståndet behöver uppnå förbättringar inom fastställda tidsramar.

Nya energiklasser, där klassystemet anpassas till de nya kravnivåerna, är på gång. En ny toppklass introduceras för att spegla framtida byggstandarder, samtidigt som lägre klasser kopplas till åtgärdsbehov i både nybyggnad och renovering.

Hållbara investeringar

Taxonomin för hållbara investeringar är en stark marknadsdrivande faktor.

– Banker och investerare styr i allt högre grad kapital mot de mest energieffektiva byggnaderna. Projekt som uppvisar tydliga energiförbättringar, exempelvis minskningar i energianvändning vid renovering, har också lättare att få finansiering.

Åsa Wahlström lyter praktiska förändringar i beräkningsmodeller och energideklarationer. Bland annat kommer nya sätt att räkna energiprestanda att införas, där systemgränser och mätmetoder justeras för att bättre spegla faktisk användning och flexibilitet i energisystemet.

– Man kan säga att det är ett tydligt skifte: energiprestanda blir en central styrparameter i både regelverk, finansiering och fastighetsutveckling. Dessa förändringar kommer successivt att påverka hela byggsektorn i Europa.