Bättre uppföljning av energiprestanda vid nybyggnation
Det finns många byggnader som inte klarar kraven på energiprestanda enligt byggreglerna. Det bidrar till högre energikostnader bristfällig uppföljning ger också en skev konkurrens mellan entreprenörerna. Här får du tips och inspiration på vad du kan göra som beställare för att säkerställa energikraven.
I nyproduktioner finns goda möjligheter att bygga bra från början och därmed uppnå en god energiprestanda. Till skillnad från befintliga byggnader går det ofta att ställa krav och hitta lösningar som gör huset energisnålt och därmed också billigt i drift. Ändå framkommer det att många nya byggnader inte klarar av kraven på energiprestanda enligt Boverkets Byggregler (BBR).
Utöver att byggnaden får högre energikostnader och inte lever upp till beställningen, ger den bristande uppföljningen av energiprestanda också en skev konkurrens mellan entreprenörer. Det gör att oseriösa aktörer kan lämna lägre anbud med orimliga antaganden, bygga sämre och slippa påföljder om kraven inte uppnås.
Som beställare är det viktigt att byggnader uppfyller kraven på energiprestanda. Dels för att uppfylla lagstiftningen (om det finns särkrav i den egna beställningen för att exempelvis uppnå en certifiering) och dels för att byggnaden ska ha låga energikostnader och mindre miljöpåverkan.
Tips till dig som beställare
Här finns några punkter med tips på hur du som beställare kan förbättra uppföljningen och kravuppfyllelsen i nyproduktionsprojekt:
- Upprätta en god dialog med de inblandade i byggprocessen. Var öppen och ärlig om vad ni planerar så ni kan hjälpas åt att komma fram till hur det kan bli så bra som möjligt. Ett alternativ är att köra förmöten med kommunens bygglovshandläggare innan samråden.
- Se till att antaganden och indata till energiberäkningen är rimliga. Ni kan göra beräkningen själva eller genom att ställa krav på konsulten. Ibland fungerar det att använda standardiserade värden från Sveby, men det kan finnas särskilda förutsättningar beroende på hur byggnaden ska användas som kräver anpassningar. Om ni tar in en konsult, säkerställ att denna har rätt kompetens.
- Ställ krav på entreprenör och kontrollansvarig via kontrakt där ansvarsfördelningen framgår.
- Kom in med handlingar till kommunen i god tid innan tekniskt samråd och slutsamråd. Bygglovshandläggaren har då möjlighet att sätta sig in i materialet.
- Om det är möjligt, använd kontrollpunkter i kontrollplanen för att följa upp energiprestandan i byggfasen. Det kan exempelvis vara för isolering, fönstrens U/G-värde, lufttäthetsprovning, kontroll av installationer eller prestandaprov med värme-/eleffekt.
- I driftsfasen: Mät och följ upp. Hur blev det i verkligheten? Detta ger också erfarenhet och lärdomar till nästa projekt.
Energikontoret Region Örebro län och Fastighetsnätverket har genom nätverket Lågan deltagit i ett projekt för att förbättra hanteringen av energiprestandan i bygglovsprocessen.
Kontakta oss om du är intresserad av att testa ett nytt förslag för hanteringen av energiprestanda i byggprocessen som syftar till en bättre uppföljning och energiprestanda för nybyggnation.
För att säkerställa att den verkliga energiförbrukningen överensstämmer med det projekterade värdet kan DUR-metoden användas. DUR står för Debiteringsmätaren, Utetemperatur, Referenser och det är en metod för att ta fram ett bindande avtal mellan byggherren och byggentreprenaden.
Byggherren håller inne en viss procent av betalningen av byggprojektet tills dess att energiberäkningarna har verifierats över en sammanhängande tolvmånadersperiod. På så vis betalar byggentreprenören en avgift om energiprestandan inte uppnås, samtidigt som entreprenören kan få en bonus om energiprestandan överträffas efter mätperioden.
Hur ska jag gå tillväga?
Redan i förfrågningsunderlaget bör du specificera vilka krav du har på att energiförbrukningen ska uppnås. Det är viktigt att hålla bra kommunikation och att ha tydliga avtal när det gäller uppföljning av energiförbrukning och vilken ersättning beställaren får om energiprestandan inte uppnås.
Nackdelar av att använda DUR-metoden är att det kan komma in färre anbud och att kostnaden kan bli lite högre, men fördelarna överväger genom att öka chanserna av att få en välbyggd byggnad som är billigare i drift.
Såhär ser processen ut i dag:
- Byggherren söker bygglov hos kommunen.
- Kommunen begär då in energiberäkningar till det tekniska samrådet.
- Efter det tekniska samrådet lämnar kommunen startbesked, och fastigheten kan börja byggas.
- Under byggfasen finns en kontrollplan där den som är kontrollansvarig ska kontrollera att byggnaden utförs enligt planen och rapportera eventuella avvikelser, men det är inte så vanligt med kontrollpunkter för energiprestandan.
- Efter byggfasen ska energiberäkningen verifieras. Detta sker antingen genom en uppdaterad energiberäkning som lämnas in till slutsamrådet då byggherren kan få slutbesked direkt, eller med ett interimistiskt slutbesked på två år.
- För det interimistiska slutbeskedet återkommer fastighetsägaren med den uppmätta energiprestandan efter de två åren och får därefter slutbesked, förutsatt att kraven uppfylls.
Vem ansvarar för vad?
Byggherren
Det är byggherren som har huvudansvaret under byggprocessen. Byggherren ska säkerställa att allt sköts på rätt sätt och att energiprestandan lever upp till kraven.
Kommunen
Kommunens ansvar är att bedöma om kraven enligt lagar och föreskrifter kan antas uppfyllas för att kunna lämna startbesked och slutbesked. Det finns dock skillnader mellan olika kommuner för hanteringen av energiprestandan, där det exempelvis finns olika syn på om en verifierad energiberäkning eller ett interimistiskt slutbesked är att föredra.
Många kommuner uppger också att det är svårt att granska och bedöma rimligheten i energiberäkningarna och det är ovanligt att kommuner sätter stopp för byggnader där mätning visar en avvikelse från kraven.
Hade du nytta av innehållet på denna sida?
Skicka gärna förslag till oss på hur sidan kan förbättras
Tack för din återkoppling!
Senast uppdaterad: den 31 augusti 2021
