Vattensparande åtgärder

I Sverige använder vi i genomsnitt 140 liter vatten per person och dygn. Det blir stora volymer på tio miljoner människor under ett år. Vatten är dessutom inte bara en resurs i sig, vatten är också energi eftersom vi värmer upp det. Genom sin energianvändning har uppvärmningen av vattnet en miljöpåverkan och kostar också pengar.

Vattensparåtgärder är åtgärder som sällan prioriteras bland fastighetsägare. Det kan bero på flera anledningar, exempelvis att det är svårt att utvärdera åtgärder inom vattensparande då hyresgästernas beteende spelar stor roll. Ett vanligt problem är att hyresgäster skruvar av perlatorer (munstycken till kranar) då de tycker att vattnet rinner för långsamt. Erfarenheter visar dock att vattensparåtgärder förtjänar högre prioritet baserat på potentialen till energieffektivisering och minskade driftskostnader.

LIBO och FALAB är de kommunala fastighetsbolagen i Lindesberg. De har gjort vattenbesparande åtgärder i flera omgångar. I ett projekt 2016/2017 åtgärdade de droppande kranar, WC-stolar och monterade perlatorer och snålspolande duschmunstycken i 38 fastigheter. Detta gav en total besparing från 1 januari 2017 till 31 augusti 2018 på 15 882 m3 kallvatten, motsvarande ca 251 000 kr.

I en mätning på sex månader hade också energianvändningen minskat med 4,6 %, vilket ytterligare förbättrar lönsamheten.

De har också satt in varmvattenmätning med debitering per hyresgäst för att uppmuntra hyresgäster att spara på vattnet.

LKF är ett kommunalt fastighetsbolag för bostäder i Lund som har arbetat med vattensparande åtgärder. Genom att installera snålspolande toaletter i ett antal lägenheter och satsat på perlatorer minskade vattenförbrukningen med närmare 15 % på en tvåårsperiod.

Det kommunala fastighetsbolaget Uppsalahem hade ett mål om att minska vattenanvändning i sitt bestånd och installerade snålspolande armatur i kök, dusch och badrum i ett bostadsområde i Uppsala.

Inför projektet var projektledare och förvaltare oroliga för negativa reaktioner från hyresgästerna, vilket under projektet visade sig vara obefogat då hyresgästerna uppfattade installationen som något positivt och hade förståelse för varför det gjordes. Detta tros hänga ihop med att projektledningen lagt stor vikt vid att tidigt och grundligt informera hyresgästerna om projektet – en lärdom att ta med sig.

Åtgärderna sågs minska vattenanvändningen med 22 procent vilket gav en rak återbetalningstid på omkring 4 år.

Läs hela projektrapporten (pdf, 903kB)